torsdag 12 november 2009

Minnena bleknar aldrig......

När slutade människor prata med varandra?
När slutade vi lyssna på andra?
När slutade vi bry oss och när slutade vi förstå?

Det behövs så lite från var och en av oss för att någon annan ska känna sig älskad och trygg.
Om vi alla bara kunde sluta leva i vår egna bubbla och ta oss lite tid till att se, lyssna och förstå andra Det är liksom inte världens undergång, eller vårt egna livs undergång. Om vi bara stannade upp och lyssnade på omgivningen.

Är vi så rädda för att förstå vad som är på väg att ske?
Är vi så egoistiska att vi inte orkar lyssna?
Är vi så stressade att vi inte vågar stanna upp och se, se det lilla som kan betyda så mycket för någon annan?

Det är sorgligt när en människa väljer att avsluta sitt liv, för att hon inte ser någon annan utväg. När hon grävt ner sig och stängt in sig själv i ett rum där ingen kan se och dit ljuset aldrig kan nå. Den enda förklaring man kan få, om man har tur är några ord skrivna på en papperslapp. Några få ord som hon så varsamt skrivit ner. När bokstäverna bildar meningar med en berättelse som förhoppningsvis ska få oss andra att förstå. Några meningar hon inte kunde säga till oss, men som hon ville att vi skulle veta. Några meningar hon kunde skriva, men inte visste hur hon skulle säga. När dessa ord är skrivna, infinner sig lugnet hos henne och hon vet, att någon kommer läsa hennes ord. Någon kommer läsa dom, men ingen kommer någonsin förstå. De flesta kommer se det som ett svek. Men det förstår inte hon när hon så mödosamt formulerar dessa ord, som bildar meningar, som gör att vi ska förstå. För när hon skriver dessa ord som hon inte kan säga, så har hon gett oss en förklaring. Hon vill inte lämna oss utan att ha sagt sitt, de där orden som är så svåra att säga, men fjäderlätta att skriva.

Vi intalar oss alla att vi förstått de ord som hon skrivit, men ingen kommer någonsin att acceptera dom. I mörkret kommer vi fälla en miljon med tårar, fortsätta fråga oss varför och i dagsljuset, säga att vi förstår de där orden som så mödosamt skrevs på papperslappen.
Med tiden kommer orden att blekna, vi kommer inte sträva efter att förstå eller acceptera.
Med tiden kommer vi bara minnas. Minnas hon som skrev de där orden. Minnas henne för den hon var och de saker hon gjorde. Vi kommer aldrig glömma henne. Hon kommer alltid bo inom oss, vi kan ta fram henne när vi vill........

måndag 2 november 2009

Superettan här kommer Bajen.....

Hej Superettan!

Jag är en tjej på snart 30- jordsnurrar som har några frågor inför kommande säsong!
Skickas det ut någon karta inför premiären nästa år!? Menar så att jag och mina grön/vita systrar och bröder vet vart vi ska vara.
Lovar du att lagen i superettan är s ä m r e än de lag vi fick möta denna säsongen!? För jag tycker att dom va ganska elaka mot oss i år och pga det så får vi nu spela i en annan division?
Har Svff och SEF lika mycket och säga till om i denna ligan, har dom kanske något "hatlag" så att vi slipper vara det till kommande säsong oxå. Är det tillåtet att kasta typ saker i riktningen mot planen? Det fick vi nämligen I N T E göra denna säsongen och om du tillåter det så kanske vi slipper så mycket böter. För du ser vi har en del kompisar som lider av "kasta-saker-på-planen-och-även-på-domaren-syndromet. Poliser är inget ni använder er av va?! Dom tycker nämligen att det är superskoj och slå på mina kompisar och även på oss som jobbar för Bajen, men det tror jag beror på att de får betalt av SEF alternativt av Svff. Eftersom att jag har hört att det är lite "lägre" standard på arenorna i din division så tänkte jag bara säga, att när det blir mörkt ute och vi spelar på planer som ligger mitt i skogen eller på andra orter dit ström inte hunnit dras. Då har mina kompisar jättehäftiga saker som brinner, man kan säga att de är som ljus, så det kan vi ställa upp med. Vi kan även lysa upp planen med annan pyroteknik, bara säga till så styr vi upp något!
Har även hört ett ont rykte om att man inte kan ha sina casual-vita-fred perry-dojjor på sig utan att ni förespråkar stövlar, hur ligger det till med det egentligen?
Måste man ta med sig sitt egna toapapper till utedasset eller står bortalaget för det? Finns det möjlighet till att fukta strupen och få någon mat i magen eller måste man ta med sin egna matsäck?

Vore tacksam för svar så snart som möjligt och sen vill jag säga att ni får inte bli rädda om ni inte tycker vi ser inavlade ut, Stockholm är bara "lite" större ort än de lagen som egentligen spelar hos er. Vi ber redan nu om ursäkt för att vi bara stannar och sjunger/hoppar en säsong. På tala om att sjunga/hoppa tål era "arenor" det eller går dom sönder pga av vibrationerna?!

Vänligen
Carro