När mörkret sakta kommer då tänker jag på dig.
På alla våra stunder, på om du älskar mig.
Jag vill ju ha dig nära, saknar dig ju så.
Säg känner du detsamma, eller vill du att jag ska gå?
När mörkret sakta kommer sitter jag helt själv.
Tänker så många tankar, de flyter som en älv.
Sedan liksom älven gör, mina tankar börjar mynna.
Kanske någon annan dag, någon annan männsika de gynna.
1 kommentar:
..så fint
Skicka en kommentar