Har funderat hela dagen på hur jag ska formulera just detta inlägget.....
Finns nog egentligen inga bra ord att skriva eller helylles formuleringar att göra.
Jag tycker om mitt jobb väldigt mycket, det är charmigt på många sätt och möten med människorna gör mig både visare och klokare många gånger. Ibland tycker man synd om de man möter ibland kan man bli bjuden på sköna skratt och fyllehistorier utan dess like!
Men det finns även stunder då jag börjar tvivla på människor och om hela samhället är på väg utför, finns liksom ingen hejd på allt.....
Idag.... ja, vad ska jag egentligen säga om idag.....
Alla ni som känner mig vet att mitt jobb handlar om att bevaka, spana lite och ibland även gripa folk.... Men mitt jobb är så mycket mer.... Ibland handlar det om att bara finnas till, ta hand om, lyssna på visa sympati och medkänsla för.
Idag va en sån dag på jobbet, där det handlade om att finnas till, trösta och ta hand om.
Det värsta som kan hända en tåg/tunnelbaneförare och även tågvärdarna eller resenärena på stationen är när någon beslutar att avsluta sitt liv. Antigen genom att lägga sig på spåret eller hoppa framför tåget. Detta var något som skedde idag, den 25 mars 2009
Tror ingen kan förstå chocken för dessa människor eller skräcken som tågföraren känner just i den hundradel av en sekund när de inser att dom inte kommer hinna bromsa tåget och att dom just varit delaktiga i att släcka ett människoliv.
Mina tankar idag går till föraren och de två tågvärdarna som fick uppleva denna typen av ondska vid Jordbro station.
4 kommentarer:
Jobbigt! Livet från den mörka sidan.
Vilken mardröm..
Jag var där när hon hoppade framför tåget. .. men varför gjorde hon så? Känner någon henne?
Anonym---> Det va inte en hon så du måste tala om någon annan gång.
Skicka en kommentar