På äventyr i sjumilaskogen...
Ibland så fungerar inte huvudet riktigt som det ska... Ta förra torsdagen tex... Bestämde mig ledig som jag för en gångs skull var att jag skulle ta med Wilma(hunden) till Hökarängsbadet... Vet PRECIS vart det ligger då jag bott i Farsta! Av någon dum och konstig anledning får jag för mig på tåget att jag ska gå av i Hökarängen, fastän jag vet att badet ligger typ i Farsta, sagt och gjort kliver av på perrongen i Hökarängen utan den minsta aning om vilket håll jag ska gå!!! Efter jag frågat typ 5 olika människor om vägen varav hälften dvs 2½ människa inte vet vart Hökarängsbadet ligger utan deligerar mig till diverse andra bad bla Dreviken(vilket inte jag vet är samma sak som Hökarängsbadet) En del skrattar åt mig och påtalar HUR lång promenad det är! Tänker för mig själv, jag är norrlänning så det kan ju inte vara längre än en promenad till grannen hemmavid....
Nåväl jag och Wilma tar oss så vi går längsmed väg 73 mot Farsta, men gångvägen vill inte riktigt leda oss hela vägen så helt plötsligt dyker en HEL skog upp framför oss*suck* varför gå runt den när man kan passera genom den.... Sagt och gjort så tar vi oss igenom och när vi åter ser solen så vet jag precis vart jag är... Förbannar mig själv ca 15 minuter över att jag överhuvudtaget kunde komma på en sån dum idè som att gå från Hökarängen när jag vet att det ligger närmare Farsta. Väl framme på badet så ser jag en STOR skylt där det står välkomna till Dreviken, det får mig att spotta och svära lite ytterligare.... Efter nån timmes bad för Wilma med lek å apportering av pinnar och korvgrillning får jag min andra ljusa idè den dagen!! Bestämmer mig helt sonika för att jag ska gå hem, kan ju inte vara så långt... Efter 5 minuters promenad efter gångvägen uppdagar sig en STOR GIGANTISK skylt för mig där det står att det är 8km hem, seriöst var jag drabbad av solsting eller ska jag låta mig lobotomeras?! Vilken tur att man hade telen med bra musik och handsfree med sig, gjorde promenaden lite lättare å lite roligare... Väl hemma efter dryga timmen dog både jag och Wilma i soffan... Ibland straffar gud en med detsamma....
Vad har vi lärt oss av detta då?!?!?!
Jo, Hökarängsbadet heter i folkmun Dreviken!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar